Då har jordgubbsaften jäst ett tag och är nu nere på 10 ö. Så snart skall det väl vara klart. Smakar ganska okej nu faktiskt (om man bortser från jästsmaken förståss). Men någon vecka till så skall vi nog kunna klarna det 
Alltså…
När jag mätte upp jordgubbssaften var sockerhalten på nästan 130 ö. Så jag spädde ut den till 80 ö vilket är optimalt. (Vilket innebär att den fortfarande är rysligt söt och trögflytande) Hälde i jäst och jästnäring… Borrade hål i korken och satte dit en gummiring och ett jäsrör. Så nu bubblar det för fullt…
Frågan är ju om man skall låta det jäsa rysligt starkt och tillsätta ren jordgubbssaft i mängder, så man får ett riktigt dessertvin??? Tål att funderas över… Kom gärna med förslag…
Men man vet ju inte, det kanske blir kallas bara som det är…
Det var i alla fall några riktigt röda och mätta barn som kom hem med 20 liter jordgubbar
Jag gjorde tio liter jordgubbssaft… Jättegod… Tills vi druckit 2-3 liter av den, då började den pysa, skumma och lukta jäst… Och den mycket fyrkantiga dunken var aningen större och klotrund
Så vad gör man med åtta liter förstörd egenplockad jordgubbssaft??? Häller ut den? ALDRIG!!! En tur till Bodega och saken är biff…..
Som ni ser gör jag och Johan ett mycket noggrant jobb med att hälla över den rosa drycken i flaskorna!
När alla flaskor är fyllda är det dags för korkning… Det djävlades lite, för flaskhalsarna hadde bestämt sig för att vara lite för smala… Men skam den som ger sig!!!
När det var gjort så satte Veronica och Johan igån med att sätta på “krymphättorna” eller vad det nu heter…
Och så var de på plats…
20 flarror vin! Nu är det enda som saknas etiketterna…
Det får nog bli dessa (framsida och baksida)
OBS! Alla bilder är klickbara för att se dem i full storlek…
Redan efter några timmar ser man hur det tydligt skicktat sig…
Andra dygnet ser man tydligt att all jäst och biprodukter ligger på botten.
Då är det dags att tappa om…
Naturligtvis så lyckades jag och Veronica att röra upp lite bottensats när vi tappade om, så vi tillsatte lite mer kiselsol och gelatin och lät det stå till eftermiddagen…
… Då var det klart som kristall…
Så nu sötar vi upp vinet lite med ren rabarbersaft och lite svartavibbärssaft. Blev kanske något sött kanske, men fortfarande halvtort (tur!!! För sött vin är ju jätte äckligt!!!)
Men det blev helt okej! Efter alla tappningar och sötningar så blev slutresultatet vad gäller alcohol 17,2 %… Starkaste vinet hittills… Får väl blanda ut det när man dricker det, så man inte ramlar av stolen haha
När jag silade bort all frukt, så var så gott som allt socker urjäst och alkoholhalten nådde häpnadsväckande 17,4 %. Jag tillsatte då jässtopp, citronsyra. (Detta för att som det låter med jässtoppet döda jästen. Citronsyran för att få rätt balans) Jag skakade och skakade och skakade för att få bort kolsyran och när det änligen var gjort så tillsatte jag kiselsol och gelatin (kiselsolet och gelatinet för att klarna vinet).
Då var det dags för att tappa om det i en riktig dumma-janne i glas…
Då var det dags att sila av frukten…
Börjar medatt ta bort den största delen frukt med en hålslev och lägga i ett durkslag för att rinna av och pressa ut så mycket vin det går ur den…
Efter att jag tagit bort så mycket frukt jag orkat…. Så börjar jag att sila musten i sildukar. Första omgången tar en ryslig tid, då det är mycket frukt och gelé kvar…
När jag har silat musten genom duken sju gånger, så silar jag den fem gånger genom dubbla dukar. Jag silar den tills att musten rinner igenom utan motstånd. Med andra ord kan jag hälla alla 20 liter snabbt utan att tvätta dukarna.
Detta är vad som är kvar av cirka 30 liter frukt… (cirka 5 liter)
Då var vi i gång igen med vinbryggeriet.
Denna gången blir det röda vinbär, äpple och rabarber.
Det hela startade med att jag, Majja, Johan, Verinica och våra barn var och plockade cirka 20 liter röda vinbär, sedan åkte jag och Johan och plockade rabarber. Efter som att äpplena inte är riktigt mogna ännu så fuskade vi där och köpte cirka sex kilo.
Här mosar vi bären… Mysigt
När frukten var ränsad och delad (bären krossade) så var det bara att koka hela härligheten i 12 liter vatten och 5,5 kilo socker.
Det fick svalna till dagen efter då jag tillsatte jäst och jästnäring.
Sockerhalten var uppe på 110 Oechsle, vilket är något högt. 80-90 brukar vara bra. Om det är för högt så kan det vara problem för jästen att komma igång. Men kom igång gjorde den med besked!!!
Det bubblar och bubblar…
Nu har vinet jäst i tre dagar och sockret är nere på cirka 65 Oechsle. Det är mycket bra! Jag har inte mätt alkoholhalten ännu, men efter som att jästen har tuggat i sig 45 Oechsle socker så borde den vara runt en 6-8 procent nu…
Man ser att jästen har sugit ur bären och frukten bra då fruktmassan bara är av cirka 10 centimeter tjock i hinken… När vi började var det nästan hela hinken!
Men nu börjar frukten få en så där obehagligt spyliknande färg Det är också ett väldigt bra tecken på att det jäser som det ska!
Men det är fortfarande lite rött i den… När jästen sugit ur all must ur frukten och bären så är den helt beige och ser riktigt äcklig ut!!! Men blommorna älskar geggan, och växer så det knakar när de får lite!
Nu håller jag på att tappa om vinet, häller från damejeannen net i hinken, tappar med hävert från hinken ner i damejeannen och så vidare, jag gör det en 4-5 gånger för att vara säker på att all kolsyra försvinner.
Nu när jag gjort det tillsätter jag 15 gram kiselsol och 10 gram gelatin. Detta får vinet att klarna och bli fint… Nu får vi väl dock ta det med en nypa salt, för äpplevinet blev inte alls klart, utan jag fick filtrera det för att det skulle bli kristallklart… Jag antar att jag även får göra det med detta vinet, efter som att äpplen och päron är ju ganska snarlika…
Men den som lever får se…
I dag har jag tappat om vinet och avskiljt bottensatsen. Jag har efter omtappningen tillsatt en påse jässtopp, som nu skall döda den jästen som är kvar. Det tar ett dygn ungefär. Sedan skall det klarnas…
(Skalman är alltid med när jag håller på med vinet) =)
—————————————————————————
2010-07-30
Päronvinet blev ett förfärligt äckligt vin!!! BLÄ!
Grumligt till att börja med… Fast jag filtrerat det säkert 5-6 gånger så var det grumligt, och det smakade gammal överkörd grävling, som jäst i diket i ett halvår!
Det var därför det tog så lång tid innan jag började med nästa… Blev väl lite stukad
Men nu är vi i gång igen
Fast nu förtiden är ju inte Skalman med 
Hon är ju nedgrävd bakom bäcken…
